Påsken och påskfirandet i Sverige är en blandning av urgamla och nyare myter. Det är berättelser och traditioner som genom åren blandats och blivit till det som vi idag betraktar som svenskt påskfirande.
Här ger vi dig lite fakta om påsken, så som den firas idag.
Före kristendomen firades varje år någon form av blot, möjligen vid samma tid som vi numer firar påsk. Vårblotet eller möjligen Disablotet firades för att högtidlighålla vårens ankomst och slutet på vintern och dess ofta ofrivilliga fasta. Själva Disablotet gjordes för att garantera god skörd för det kommande året. Med vårens ankomst började naturen äntligen vakna till liv och det var slut med att leva på gamla förråd. Istället var det hög tid att festa och frossa. Hönsen hade under fastan ofta lagt mycket ägg. Äggen var och är en viktig fruktbarhetssymbol och ett tydligt tecken på vårens ankomst. I och med kristnandet av Sverige tog kristna högtider över. Jesus uppståndelse stod istället för ljusets seger över mörkret. Ljuset och solen har stor betydelse framförallt för oss här uppe i norr. Det står för livet och hopp om en ljusare framtid. Ljuset vänder ju också åter under våren då dagen blir längre än natten.