En gammal tysk tradition

Påskharen är en gammal tysk tradition, ursprungligen med mycket begränsad geografisk spridning. Under andra halvan av 1800-talet lanserades påskharen stort i Tyskland som påskens motsvarighet till jultomten, alltså en karaktär som kom med godis och leksaker till barnen.

Till Sverige kom påskharen med tyska invandrare någon gång kring sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talen. Påskharen har dock aldrig fått riktigt samma genomslag i Sverige som andra påsktraditioner, även om den numer är allmänt känd och förekommer över hela landet.

Utöver statusen som påskens jultomte anses haren stå som en symbol för fruktsamhet som är ursprunget till det nordiska vårblotet som firades i Sverige långt innan kristendomens intåg.

Påskharen är numer vanligt förekommande även i Sverige, men då som marsipan- eller chokladfigur. Däremot har påskharen aldrig blivit någon vanlig symbol på påskkort eller andra påskhälsningar, så som i till exempel Tyskland.

Äggjakt

Att gå på äggjakt är en tradition som vuxit i popularitet i Sverige på senare år och är speciellt inriktad på barn. Äggjakten går ut på att hitta ägg, som påskharen sägs ha gömt på olika platser, inomhus eller utomhus i trädgården.

Äggjakten går till på olika sätt i olika landsändar och även hos olika familjer. En variant av äggjakt går ut på att leta efter vanliga hönsägg, som kan vara vita eller målade påskägg. Denna variant av äggjakt involverar vanligen både vuxna och barn och är då en del av påskaftonens firande.

Oftast går äggjakten då ut på att hitta så många ägg som möjligt. Den som hittar flest ägg vinner äran och ett symboliskt pris. Därefter används äggen som en del i påskmiddagen.

En annan variant på äggjakt, mest inriktad på barn, går ut på att hitta påskägg fyllda med godis och presenter, som påskharen gömt på olika ställen. Ibland är äggjakten en skattjakt, där flera ledtrådar måste hittas och pusslas ihop för att barnen ska hitta godisskatten på slutet.