Enligt den kristna traditionen

Enligt den kristna traditionen firas påsken till minne av Jesu korsfästelse, död och uppståndelse. Stora delar av påsktraditionerna i Sverige är dock en blandning av hedniska, kristna och rent kommersiella traditioner. 

Varför vi firar påsk är alltså en fråga med fler än ett svar.

Påsken, som den firas i Sverige, är en blandning av den kristna traditionen och hedniska ritualer. Att fira vårens ankomst har på något sätt firats i tusentals år. Att fira att allt blir återfött och kommer till liv igen är djupt mänskligt.

Inom kristendomen blev Jesus korsfäst. På tredje dagen uppstod han från de döda och blev en symbol på att livet vinner över döden. Precis som våren vinner över vintern segrar ljuset över mörkret. Det är inte konstigt att påskfirandet passade bra att firas just kring vårdagjämningen.

Ägg har en central plats i påskfirandet och tjänar både som en fruktbarhetssymbol.  Det är också ett högst påtagligt tecken på att våren kommit och naturen vaknat till liv. Med ljus och värme börjar hönorna åter lägga ägg.

Tack vare modern djurhållning i kontrollerat inomhusklimat har vi numer tillgång till ägg året runt. Traditionen att måla och äta stora mängder ägg under påsken lever dock kvar och frodas som aldrig förr.

Påsktraditioner

I Sverige och även övriga nordiska länder har vi mängder av påsktraditioner. Här berättar vi kort om några av dem.

  • Påskkärringar – Enligt folktron flyger alla häxor till Blåkulla på skärtorsdagen, för att återvända på påskdagen. Numer tror vi inte på häxor, men traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar lever kvar som en rest av detta.
  • Påskris – Påskriset anses komma från den kristna traditionen och är en påminnelse om palmbladen som ströddes på marken vid Jesu intåg i Jerusalem. I Sverige sägs traditionen med påskris inte ha blivit allmänt spridd förrän på 1930-talet.
  • Påskbrasa – Det kan finnas många anledningar att tända en brasa. Traditionen med påskbrasa tros hänga samman med påskkärringarna. Man tände brasor på påskaftonen för att skrämma häxor på väg till eller från Blåkulla. Påskaftonen förknippas också för många med påsksmällare och raketer, som tros fylla en liknande funktion.
  • Påskharen – Påskharen som påskens motsvarighet till jultomten är från början en tysk tradition som letat sig till Sverige. Påskharen smyger runt och gömmer påskägg som barnen sedan får leta efter.
    Haren anses också vara en fruktbarhetssymbol, på liknande sätt som ägg.
  • Ägg – Säg påsk och alla tänker på ägg. Att fira påsk i Sverige utan godis, påskbrasa och påskris är kanske möjligt, men en svensk påsk utan ägg är otänkbar. Att äta ägg är en urgammal tradition och ett tydligt arv från det nordiska vårblotet. Ingenting signalerar vårens ankomst och naturens uppvaknande som just möjligheten att äta färska ägg.